Känslorna över att åka till sitt ”hem, hem”
De flesta av oss börjar bli äldre, växa upp och flytta hemifrån. Kanske flyttar vissa till nya städer, där man börjar studera, jobba eller bara upplever något nytt. Oberoende av vad man väljer att göra givet att man flyttat iväg kommer man mötas av tillfället då man ska åka tillbaka hem till familjen, de gamla vännerna och den gamla staden. Denna situation har nu mött mig i snart fem år. Och under dessa år har jag lärt mig en del av hur det känns, fungerar och vad man faktiskt möts av när man åker ”hem, hem”.
Innan jag gjorde denna resa första gången var min spontana tanke ”Gud vad skönt det ska bli att komma hem till allt och alla”. Redan efter första eller kanske andra resan som jag gjorde hem till Karlstad, ändrades min inställning till dessa resor. Ett tag såg jag det som en uppgift jag skulle ta mig igenom. Anledningarna till dessa tankar var att jag under de två dygn som jag var hemma ville hinna med att träffa så många vänner som möjligt och vara med familjen så länge som möjligt. Detta var något som var svårt att få ihop. Jag fick nästan varenda minut planerad under mina resor hem. Det var absolut inga resor jag gjorde för att komma tillbaka till mitt nya hem utvilad med massa energi. Snarare tvärtom, resorna "hem, hem" gjorde mig riktigt sliten.
Utöver tiden som jag hade planerat att lägga på min familj och mina vänner ville jag få tid till mina studier. Jag hade ju under hela min barndom haft enkelt att plugga hemma hos mamma och pappa, så varför skulle inte detta fungera lika bra nu? Svaret på denna fråga slog mig tillslut, det fanns helt enkelt inte tid. Har man varenda minut planerad är det självklart att det inte finns någon tid över. Det är en enkel ekvation som tyvärr inte slog mig förens på resan tillbaka, att jag inte hunnit med det plugg som jag hade behövt göra. Anledningen var att jag sköt på det hela helgerna och tillslut var hemma-vistelserna slut och tåget gick mot min nya stad igen.
Tillslut fick jag nog! För mig tog det år innan jag kom på att det faktiskt var såhär det såg ut. Min mamma hade under längre tid försökt berätta detta för mig, att detta sätt inte fungerar i längden. Det är inte meningen att man ska åka ”hem, hem” för att bli ännu mer sliten. Man ska åka hem för att samla energi till att komma tillbaka till sitt ”nya liv” med motivation och vilja. Frågan som uppstod efter att detta faktum konstaterats var ”Vad ska jag göra åt det, finns det någon lösning?”. Och det gör det, för mig tog det bara lång tid att komma fram till den. Vägen dit var lång!
Lösningen på problemet är en av anledningarna till varför jag skriver detta inlägg. Jag vill inte att fler ska behöva gå denna omväg utan direkt hitta er lösning, för fler av er kommer garanterat ställas inför denna händelse. Och det behöver faktiskt inte ens vara ni som ställs inför problemet, det kan vara er vän, er partner, ert syskon eller ert barn. Jag skriver detta inlägg till alla som har någon i er närhet som åker ”hem, hem” ibland.
Efter en lång reflektion av mitt resande ”hem, hem” kom jag fram till en för mig fungerade slutsats. Den gick ut på att sluta tro att man kan göra ALLT och träffa ALLA. Man måste faktiskt prioritera och inse att man snart kommer hem igen. För meningen är faktiskt att man ska hinna njuta lite av de man faktiskt hinner träffa och inte bara rusa igenom tiden man har tillsammans. Detta var något jag inte gjorde förut. I början när jag åkte hem, och var t.ex. iväg och fikade med någon kompis, under den tiden var det enda jag tänkte på vilken tid jag var tvungen att gå för att hinna luncha med nästa. Det låter helt sjukt för vissa, men det var så det var för mig.
Mitt tips till er som får ett ”hem, hem” att resa till blir därför att se till att hinna tänka efter på vad ni faktiskt vill få ut av vistelsen. Vad vill ni ha gjort för att ni ska komma tillbaka pigga och glada? I början fick jag sluta planera något under dessa resor så att jag inte fyllde min tid för mycket. Nu handlar det mest om att bestämma vad jag vill ha gjort och med vilka under min hemresa och även se till att jag får lite "ledigtid".
Till er som har någon i er närhet som gör denna resa. Ha förståelse för att personen vill få tid att samla energi, och det kommer den att göra på sitt sätt. För mig har tid med familjen och släkten börjat prioriterats högt. Jag säger dessutom till mig själv att vara klar med det plugg jag behöver få gjort INNAN jag åker. För någon annan kanske det kommer handla om mer tid med partnern, sig själv, bästa vännen eller hunden. Oberoende av vad som prioriteras, försök förstå! För att åka ”hem, hem” ska vara något man ser fram emot och inte kännas som en uppgift att lösa.
Kram på er och kom ihåg att ta vara på er tid, den är värd guld!